En blå hatt...

Första veckan på rått gick hur bra som helst, gillade det jag åt och stoppade i mig så mycket obakade bakverk att jag tröttnade på sötsaker, tyckte till och med att tomater var för söta.

Det oansträngande ätandet gav dessutom en belöning med -2,5 kilo.

Idag är det tvåveckors dagen på min diet och jag vill inte ställa mig på vågen, duktigheten har runnit av mig och det har blivit nattfrosserier på pasta. I morse råkade jag sätta i mig ett paket parmaskinka, två ostar och en chiabatta. Den gröna juicen jag hade som frukostalternativ var inte det läckraste jag druckit men så här i efterhand hade det nog vart värt att nöja mig med den.

Smala pigga familjen Rosenblad är helt klart bra att imitera, men nej, gammal hynda sitter illa.

Utöver att jag funderar på att plocka fram hemma fettsugen som står intill den lilla lobotomisten i nödavdelningen i min bokhylla är det en helt underbar dag.

Solen, vattnet, ja ni vet, allt det där som gör den svenska sommaren.

Efter mitt frukostfrossande i gräset gick jag vilse, i lilla Kivik, borde inte vara möjligt.

När det gäller vilsegång är jag oslagbar, dottern min håller reda på oss när vi är och reser, mamman frågar sagan, kan vi gå längre bort från hotellet? vet du hur man hittar tillbaka?

Det vet hon. Hon kan även höger och vänster, jag har två av varje.

Att gå vilse kan vara rätt trevligt, hamnade i hamnen och blev med hatt, en blå =)

Nästa vecka ska jag inte vara rädd för vågen, tänker äta bra till dess, har bläddrat i LillaRåas matböcker och fastnat för en del recept jag vill laga, sen får vi se om min mat skrämmer Rosenbladarna till att sluta med råkost.

Tov i hatten

PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.