Nu är det nog om höstlycka

Jag går alltför ofta omkring i extas över att sommaren är över. Trodde faktiskt inte att jag skulle bli så nöjd så snabbt. Man är van vid att alltid ha ett "sen, när vi har rotat oss i Malmö ska vi bli lyckliga" eller "sen när jag fått det där jobbet som ambassadör i Antananarivo ska vi ha råd med nya skor åt sonen" eller "sen, när vi kommit hem från det här tunga jobbet i Antananarivo ska vi se till att familjen får trevligare regelbundna matvanor". Och så här har man gått omkring hela sommaren och tänkt "sen när sommaren är slut, då ska vi kunna ta promenader i naturen, läsa skönlitteratur, äta tillsammans med familjen, ta lediga helger ibland, läsa godnattsaga för Charlize, yoga på morgonen, vara lyckliga tillsammans, ska vi sätta igång försäljningen via bokbörsen igen så att vi får någon inkomst".

Och vad händer? Ja vi tar promenader i naturen, vi äter tillsammans, vi tar lediga helger, vi läser skönlitteratur (just nu läser jag köttpornografiska men underhållande "Julie & Julia"), vi läser godnattsagor, Erik yogar, bokbörsen satte igång sig själv och genererar tillräckligt för att vi inte längre ska se skräckslagna på hyran... och vi är alldeles fullkomligt lyckliga.

Att handla ekogrönsaker hos Ninni under sommaren, lycka åh lycka!

Och det var just hit jag skulle komma. Jag är så ovan vid detta tillstånd av komplett tillfredställelse att jag bara vll prata om det hela tiden, skriva om det, analysera det, inte analysera det, bara vara... det innebär att jag är mindre kapabel att tänka och försjunka mig i intellektuellt analytiskt tänkande och skriva informativa blogginlägg om allting rått.

Äta på familjens café

Så jag ska försöka tvinga mig att skriva om allting rått.

Glada tomater?

Glada äkta män

Under helgen har jag och barnen varit hemma hos min mormor och morfar där jag har låtit vår personal blender arbeta sig varm och laddat med två pappsäckar intressanta böcker från Loppan (bl.a. böcker om Edith Piaf, Dian Fossey och aromaterapi samt en bok om Donald Trump med titeln "no such thing as overexposure" som jag som ivrig ironisk följare av "the apprentice" ser fram emot att läsa med distans). Erik har fått stanna hemma och skriva fakturor. Men han har också gjort något desto mer spännande att komma hem till... han har gjort ost.

Den fick stå i torkugn över dygnet och i eftermiddags kunde vi och de som äter vår mat njuta av resultatet:

Paprikacouscous med rosmarin och cashew- & makadamiaost

1 Blomkål

2 spetspapkrikor, finhackade

2 Mangoldblad, chiffonade

3-5 cm purjolök

1 näve blötlagda solroskärnor

1 dl blötlagda valnötter (kan uteslutas)

Färsk rosmarin (plockad från ca 2 grenar)

Olivolja

Blandad färskmalen peppar

Himalayasalt

Blandade groddar

Juice från en apelsin

1 cashew- & makadamiaost (Erik kommer med receptet snart)

Lägg de skurna mangoldslamsorna i en skål, häll över lite olja och massera in i mangoldbladen tillsammans med lite salt. Lägg i paprikan och ställ åt sidan. Mixa blomkål, solroskärnor, valnötter, purjolök och rosmarin i matberedare tills du får en couscousliknande röra. Blada blomkålscouscous med paprikamarinad och häll över på en tallrik. Servera med en generös skiva ost, valfria groddar (toppade med apelsinjuice) och mycket, mycket färskmald peppar.

Stay tuned for cheese!

PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.