Ett par dagar på lilla råa, efter påsken

Vilda: det händer mycket här. Under påsken var hela familjen här och hjälpte till. Först Eriks syster, sedan min mormor och morfar och mamma, sist min lillebror som också skulle kommit i helgen men blev sjuk. Jag har lagat allt från sesamburgare, spansk lasagne, tacos, pasta marinara, svampjärpar med lingon och ruccolakräm och soltallrikar till kardemummabollar och päronpajer (m.m.) idag fick vi ett önskemål om att lägga upp våra veckomenyer på hemsidan vilket vi också ska göra.

Soltallrik (minivariant)

Charlize har haft besök av sin kompis från Lundatiden; Saga. Det är alltid turbulent men de har kul tillsammans. Igår kom de tillbaka från lekplatsen i hamnen med dessa miner:

Saga hade "trillat" i vattnet (hennes mamma verkade tro att det hade lite att göra med att trilla och mer med att faktiskt ha hoppat i) och dragit med sig Charlize. De fick klä av sig sina blöta kläder och på med det vi hittade i personalrummet av mina och Kires ombyteskläder. Sedan agerade de fikadamer och fick välja sina egna teer. Charlize valde Organic Honeybush, Sagas Organic Detox.

Sedan de fått smaka sina teer har de "köpt" fler och fler koppar genom att byta mot barnpassning. Under kvällen medan jag städade köket kom de gång på gång in och frågade hur mycket barnpassning olika varor i vår butik kostade. Saga ville mest ha torkad frukt, Charlize bollar.

Idag var vi lite shaky, vet inte riktigt varför faktiskt. Jag fick för mig att mina spenat- och morotsbiffar var äckliga efter att de torkat över natten och trots att jag till viss del lyckats kompensera med en underbart god äppelrajita med färsk mynta och gurka var det med skakiga ben jag serverade de första gästerna. Jag skyndade mig ut i köket igen och knep igen ögonen, nu är det kört, tänkte jag, bara inte många kommer till lunch idag. Dessutom höll Kire på att "trösta" mig genom att säga att "ja, ja, det kanske inte var din bästa lunch men den är nog god ändå" Så tar jag mig ut i cafélokalen för att det faktiskt är något jag måste hämta och då passar de första gästerna på att hälsa att de inte kommer att dricka kaffe, som de tidigare planerat. Jag säger att det inte är några problem och går in i köket igen. Där inne tänker jag aaaaahhhh!!! de gillar oss inte, de gillar inte min mat, de kommer aldrig tillbaka, buhu. Så när jag dukar av ser jag att mycket riktigt; de har lämnat jättemycket.

Nedslagen nog för flera modiga krigare frågar jag Erik om jag ska slänga alla biffar och helt enkelt säga att vi inte har någon lunch idag till vilket han svarar undvikande. Men, så till min förvåning kommer det in tomma tallrikar. En efter en. Och så dyker mormor och morfar upp och beställer lunch och även dom äter upp (och de är ganska pinsamt ärliga på restaurang). Och när Erik väl sätter sig ner för att inta en portion så ångrar han sig helt och säger att det var skitgott. Och det var det fler som sa.

Sedan kryper Vilgot ut på vägen när Charlize glömmer att hon är barnvakt, vi serverar en man som inte vet att han är allergisk mot någon av ingredienserna i spenatbiffarna som därför hastigt måste köra iväg för att få medicin, och Erik backar in i en av våra kunders bil och lämnar en vacker buckla!

Under hela denna dag springer Saga omkring och dokumenterar med vår kamera.

Men trots allt har det varit en bra dag. Ännu en gång har vi fått förvånansvärt bra respons, inte bara kring maten utan kring hela vår rörelse och vi kunde stänga utan att vårt självförtroende (ja, när man både bor ihop och jobbar ihop är man en person tillsammans) krossats i bitar. Men det roligaste av allt är nog att möta alla våra gäster som på något sätt får en liten glimt av raw food i sitt liv, vare sig det är nybörjare som får upp ett intresse eller "gamla" råkostare som blir påminda om sitt forna liv. En och annan aktiv råkostare har även tagit sig hit och när man kommit över känslan av att bli synad i sömmarna så inser man att man nog hade varit alltför lycklig över att hitta ett raw food-café för att syna det i sömmarna...

Och snart ska vi på semester :-)