Holy Mole!

Vilda: Nåja nåja... Har vi lockat er tillräckligt för att ni ska nappa på nästa års Costa Rica-retreat? I så fall kanske det är dags att prata maaat! Idag har Chris Kendalls retreatgäster (ni får veta mer om honom i kommande blogginlägg) blivit bjudna på noni och fruktsoppa, katuksallad och sapotepudding. Förra veckan, då Lou Corona var på besök fick vi smakat på yoghurt och superduperjuicer. Men vad äts annars då?

Typiska rätter här i Costa Rica är relativt hälsosamma (i den bemärkelsen att de inte har så mycket mjöl, mjölk och socker), mycket kolhydrater dock och mycket koriander, gallo pinto till dagens alla mål (ris, svarta bönor o koriander), sopa negra (svart bönsoppa med koriander och ägg), casado (ris, kålsallad, banan och något kött), olla de carne (gryta med lite kött och desto mer lokala grönsaker som två sorters sötpotatis, morot m.m.) eller olla porida (gryta med yucca, sötpotatis, potatis, morot, chocho, kokbanan, pumpa, tannia, kål och lök).

Gallo pinto, costa rica-frukost...

Sopa Negra

Det används vanligtvis inte mycket kryddor, så cuisine à la Costa Rica är kanske inte en gourmetkocks dröm, det sägs att maten är desto mer smakrik på den karibiska sidan där det peppras till och där landets superproduktion av kokos kommer till sin rätta i heta limegrytor...

Själva äter vi mest enkla fruktmål här, dricker smoothies, slänger ihop sallader med dressingar baserade på kokosvatten och kokoskött (=kokosmjölk). Men medan Erik frodas och fröjdas och låter papayan smälta under tungan medan ett lätt extatiskt leende pryder hans vackra solbrända ansikte, har jag själv lite svårare för fruktariandieten. Kanske beror det på att jag inte är tillräckligt fysiskt aktiv, kanske på att jag trots allt ammar två barn och inte äter tillräckligt, eller beror det helt enkelt på att jag alltid älskat att verkligen laga mat. Erik kan slänga ihop en sallad på lite grönt, en tomat och en skvätt olja och tycka att det är "peachy". Själv tycker jag att det är svårt ätt äta något som inte smakar någonting. Men det är bara jag. Säkert att mina smaklökar är skadade efter alla baknätter när Challan låg och sov och jag hade filmbesök.

Hur som helst. Jag har underhållit min cordon bleu-läggning när jag har lagat åt barnen. De har blivit besatta av friterade majsbröd (i kokosolja) som jag iofs har lyckats superladda med grönt och skönt... Här är en bas till att smaksätta mina röror:

Holy mole

1 dl soltorkade tomater
0,5 dl blötlagda valnötter
0,5 dl blötlagda mandlar
4msk kakao
1 chili (styrka beror på smaken)
1-2 viltöksklyftor
2 msk sesamfrön
3 msk russin
Koriander
Himalayasalt
1/2 söt lök
Vatten

Mixa alla ingredienser utom lök och vitlök. Häll gradvis i vatten för att få en så fast konsistens som möjligt. Mixa i vitlök och lök i slutet. Häll röran i en burk och använd som krydda i såser osv.

Annars är allt bra i tropikerna. Förutom att en sandloppa eller femton måste ha krupit upp i min bikini och att jag därefter har femtioåttatusen bett på insidan av låren.

PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.

Om träning och proteiner...

Under den tid vi hittills varit på Finca De Vida har vi mött en massa spännande människor, som alla haft gemensamt att de velat skapa en varaktig förändring i sina liv. Vissa är här för att de haft intresse för raw food, andra för att de behöver bearbeta sorg, vissa för att de har viktproblem. Nedan kommer ett liten intervju med Enrique, som sysslat med rawfood i drygt åtta månader. Han har en bakgrund som jag känner igen från många av våra kunder, som hört av sig och frågat om protein, råkost, matsmältningsproblem, och hur man kan träna mycket och samtidigt må bra med en lågproteindiet.

När jag själv åt en "vanlig" vegetarisk diet och tränade mycket styrketräning levde jag efter devisen "ju mer protein, desto bättre". Ungefär som om vartenda gram protein direkt transporterades och blev till muskelmassa. Vad jag då inte visste, var att detta i själva verket hindrade mig från att må bra och få bra träningsresultat. Dessutom gav det mig hemska matsmältningsproblem (och gaser). Ett överintag av raffinerade och denaturerade proteiner, som hettats upp, leder till produktion av en massa slaggprodukter, till försämrad återhämtning, acne, och mycket annat otrevligt. Många har sagt det förr, men det tål att sägas igen; det handlar om kvaliteten på proteinet, inte mängden. Modersmjölk, som föder små bebisar som befinner sig i en snabb tillväxttakt, innehåller inte ens 2% protein. Jag vill inte säga att detta är tillräckliga proportioner för någon som tränar superhårt och vill bygga muskelmassa på ett naturligt sätt, men det ger i alla fall lite perspektiv på de monstruösa rekommendationer man kan finna i träningstidningar och liknande.

Det ska också sägas att proteinbehoven är individuella - vissa kroppstyper (som jag t.ex., lång och smal, nervös vata-dosha) kan behöva mer protein. Och tycker man inte att man får i sig riktigt tillräckligt genom gröna blad, nötter, frön och liknande, så finns det riktigt bra tillskott. Många har provat hampaprotein som också har ett bra innehåll av omega-fetter. Min favorit är annars Sunwarrior risprotein, eftersom att det går så himla bra att blanda med smoothies. Jag har gjort ett antal olika experiment med ananas, kokoskött, vanilj, mango...men man behöver ju inte vara i Costa Rica för att göra riktigt goda smoothies. Även om det underlättar.