Pynta på sätt och vis (och lite nattsudderi)

Bye bye baby...

Jag vet inte om jag någonsin sedan vi träffades gått hela 36 timmar utan att prata med Erik. Antagligen. När han reste till Brasilien i början av vår relation, då måste det ha gått ett tag innan han nådde en telefon.

Jag minns när en tidigare pojkvän bodde i Norge och jag i Stockholm över sommaren och han och jag förhandlade om hur ofta vi skulle höras. Han tyckte att det kunde räcka med nåt samtal var tredje dag. Det tyckte inte jag egentligen men jag fick ge mig. Tre dagars intervall fick det bli. Och längre blev de.

Med Erik har jag aldrig haft det problemet. Vi har praktiskt taget gått i varandras skinn i sex år, känner varandra innan och utan och pratar konstant med varandra. Om allt och alla, mycket om jobb men ibland också om mat. Eller kaffe. Eller om barnen.

Igår när jag låg och somnade tyckte jag att mitt huvud kändes som gummi och att jag rörde käkarna som en kvackande anka fastän jag låg helt still. Mitt flumjag reagerade snabbt och tänkte att det nog var så Erik kände sig just i den stunden, där han låg och försökte sova efter första kvällens meditation och föreläsningar. Kan det vara så att 6 års symbios är lika med telepatiska förmågor? Häromdagen gjorde vi en sån otrolig simultangrej som involverar borrar och en källare (för trivial för att beskrivas i dess helhet) att vi blev skraja och skrattade nervöst i enkvart efteråt.

Vi får se hur det blir när jag slår ihop datorn idag.

Kvällen har jag ägnat åt att pynta och göra fint men faktiskt framförallt på Råvarubutikens facebooksida. Jag analyserade den och insåg att jag inte hade några milestones och det är tydligen viktigt, för om man har milestones år man högre betyg hos likealizer.com. Bara att när jag lade till milestonesen så blev de JÄTTESTORA och kom överst i nyhetsflödet fastän jag la till gamla milestones i Råvarubutikens historia. Såsom att vi flyttat, att vi satt upp en skylt och att vi (eller en av oss i alla fall) klämt ut ett vackert barn.

Jag blev lite generad när min medvetna pyntning blev exponerad på det sättet och hoppades lite smått på att folk skulle missa det. Men till min stora förfäran fick några av milestonesarna flertalet likes.

Nåväl, man kan nog göra bort sig mer. Att bli påkommen med att marknadsföra sig har väl ingen konkat på.  Och likes betyder ju ändå att någon tyckte om det. Eller är det sarkastiska likes tro?

Nu måste jag gå och lägga mig. Jag har inte varit uppe till ett på morgonen sedan jag var tvåbarnsmamma och byggde café mitt i natten. Jag är uppe till inget gott nu när Erik är borta!

Men bara en liten nyfiken fråga. Har ni själva gjort något för att boosta er facebookexponering?

PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.