Om morgnarna är Kivik fullt av människor i morgonrock. På cykel eller till fots har de ensamma tagit sig ner till havet för ett morgondopp. De är bruna och ser friska ut. Vi plockar blommor till borden.
På cafét rusar alla in i lätta linnen, solglasögon och permanenta leenden. De pratar dialekter, schemalägger sin dag och försöker få barnen att vilja äta vad de vill äta. De ber om kanelbullar och vetelängder och vänder ryggen till eller frågar de efter spirulina och försöker sätta sig i skuggan av vår alltför lilla markis. De gnistrar i ögonen, arbetar på skrattrynkorna och andas djupt.
På lagret är det rätt tomt. När den ene avslutat sitt husbygge, går den andre på semester och ägnar all sin tid åt att vara med familjen. En annan är på yogafestival och en tredje ägnar all sin lediga tid åt att flytta in med sin nya partner. Vissa dagar har det bara varit jag där. En dag, när det blivit för mycket för mig, försökte Erik sig på en ensamdag.
Jag försöker balansera det hela med att läsa Carl Honoré, In Praise of Slowness. Vet inte om det fungerar. Boken är fantastisk och helt i linje med vad vi försöker åstadkomma till hösten. Men samtidigt: att läsa om slow living under vår hest hektiska tid gör mig både hoppfull och lite ledsen.
Hur har ni det på er semester?
Kärlek,
Vilda
PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar