Kanske är det min storstadsuppväxt som har gjort mig skygg för att vara utomhus. Inte för att jag inte varit ute mycket under min urbana Parisuppväxt; jag hängde runt på basketplanen och gick till och från skolan varje dag under metrobroarna och förbi oset från kinarestaurangerna (gåendet skedde mest för att kunna spendera pengarna jag fick varje vecka för att köpa metrobiljetter på det nya numret av 20ans eller Jeune et Jolie).
Men kanske har det där urbana fått mig att tro att det är så utomhusmiljön ska vara. Bullrig och händelserik, stinkande och smutsig men full av liv och full av faror och folk som frågar vart man kan köpa hasch eller om man vill bli "fotomodell" redan vid 12 års ålder ("fotomodell" = nakenmodell för skum amatörfotograf).
Vi bor nu nära väg 9. Ett dovt trafikbrus brukar göra sig påmint när vi öppnar dörren. Lite prassel och vind, pumpen låter också ganska mycket. Men inga trasiga människor. Inga rappkäftiga karriärister i högklackat och förorenat hår. Inga rökare, inga gatuartister, inga kaxiga barn... bara... ja, just nu bara grått och lite huttrigt och en inte särskilt obehaglig doft av "allmän natur".
Eller så är jag dålig på att vara utomhus för att jag alltid har någonting att göra inomhus.
Hur det än står till, är det förvånansvärt att jag kom med förslaget att vi skulle börja med utomhusfrukostar på söndagar. Och kanske än mer förvånansvärt är att jag ser så mycket fram emot det när jag vaknar på söndagsmorgonen. Och alla andra är också glada, oavsett vädret. Det har blivit en superhärlig familjetradition.
Här med en fruktskål och varsin macka (inte hembakt men med en trevlig ost vars kor vi har sett ;-) )
Ha en trevlig vecka!
Vamaste,
Vilda
PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.
Inlägg
Så himla bra idé med utomhusfrukostar! Varför kör man bara det på sommaren, liksom? Kanske ska börja med det här hemma också :) Tack för inspiration!
SvaraRadera