En liten minisnigel har letat sig upp för vattenflaskan. Jag ber Vilgot att vara försiktig med den, jag vill att den ska överleva min fyraårings nyfikenhet. Kanske är det en mördarsnigel, de är väl också små innan de blir vuxna och onda. Vi har inte kommit ut ur tältet ännu, vi väntar på att Erik ska komma med nya kläder, men Lemoni är otålig och tar på sig stövlarna.
Det är helt oplanerat vi har hamnat på en campingplats vid Gardasjön, vi behövde pausa innan Toscana och den trevliga personalen vid Camping Alpino försäkrade oss om att vi bara kunde komma och sätta upp tältet, betalningen kunde vi sköta på morgonen. Det var bäcksvart när vi kom fram så vi såg ingenting. Vi klarade tältuppsättningen rätt bra för att vara amatörer och somnade gott, om än på hårda madrasser.
Erik kommer tillbaka med kläder och medan jag klär på barnen försöker jag föreställa mig hur det ser ut där ute.
Det är häftigt och grandiost och det går en tunnel ner till en stenstrand från campingen. Vattnet är klart och bergen sväljer det puttefnuttiga mänskliga man ser på andra sidan. Samma känsla man får av att befinna sig på Island. Hur skulle vi små, små varelser ha någon som helst inverkan på det här?
När Charlize vaknar vågar hon inte lämna tältet. Hon ser silhuetterna av mördarsniglar som tagit sig upp för hennes tält under natten och när vi inte tar hennes rädsla på allvar utan nonchigt fortsätter packa om bilen börjar hon faktiskt gråta.
Men när vi åker från campingen längs Gardasjön har hon förlåtit oss ändå. Det går ju inte att tänka på så mycket annat just nu.
"Vi är i Italien, vi är i Italien"
Kärlek,
Vilda
Köp Raw Food hos råvarubutiken.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar