Mat och Klimat - the raw truth!

Erik: Vi är just hemkomna från vår första företagarträff i Kivik, där vi presenterat oss för alla andra nyfikna B&B/hotell/vandrarhem/caféer/restauranger-människor. Det är ganska otroligt här på vår kant av Skåne, för trots att det inte bor så mycket folk här så finns sååå mycket spännande och kreativ verksamhet. Vi har också känt oss väldans välkomna på alla sätt och i alla sammanhang, och jag kan inte tänka mig ett bättre ställe att öppna en liten verksamhet som är beroende av att folk pratar gott om en och sprider ordet. Lite roligt var det dock att någon missat betydelsen hos det här med "raw food" och i bygden förmedlade att det nya stället tydligen skulle syssla med "fast food". Så fel det kan bli. Tvärtom så ska vi snarast syssla med slow food. Och nu verkar det som att en relaterad kampanj, för att sprida konceptet

"slow city österlen", håller på att formas här. Tre av de centrala begreppen i slow city är njutning, kvalitet och gästvänlighet och något som initiativtagarna vill få folk att koppla till regionen. Och trots att man pratar om "city" så får inga storstäder bli en "slow" sådan, eftersom man också vill lyfta fram besöksvänlighet, avkoppling och "det goda livet". Tror att vi kan passa in riktigt bra i detta. "Det råbra livet!"

Sen tänkte jag att jag skulle plita ner några snabba rader om mat och klimat, eller mer specifikt hur råkosten kan hanteras i ett miljöperspektiv. Sitter just nu och försöker sätta ihop en föreläsning jag ska hålla på Österlens Folkhögskola om en vecka om just detta. Anledningen är att, även om det pratas mycket om vegetarianism och köttproduktionens inverkan på utsläppen av växthusgaser, så tassas det i de stora politiska sammanhangen och i de stora miljönissarnas (exempelvis gamle Albert Gore) anföranden ofta väldigt försiktigt kring våra kostval och dessas påverkan på klimatet. Trots att vad vi väljer att lägga på tallriken faktiskt kan göra stor skillnad i det långa loppet.

Han kanske inte snackat så mycket om kost. Men han är ju en good guy.

Nu vill jag bara först säga att jag inte är en ivrig påhejare av föreställningen att det bara är som individer vi kan göra skillnad, att det bara handlar om livsstil, eftersom jag ser att samhället starkt sanktionerar vissa beteenden och levnadsmönster. Jag hoppas snarare på mer övergripande samhälleliga förändringar, initierade av demokratiska sammanslutningar. Emellertid tror jag inte vi kan luta oss tillbaka och vänta på en revolution i vars efterdyning folk lever som råa veganer i fred och frihet. Nej, istället har vi bara nuet att sälla oss till och måste handla både som individer och i gemenskaper. Och jag har faktiskt bytt till lågenergilampor i hela huset, (men hur var det nu med kvicksilvret - kanske är det inte så himla bra?) men jag ser att det finns sätt att i långt större mängd minska sin "passiva" energiförbrukning och även ekologiska fotavtryck.

Vårt leverne sätter avtryck på många sätt.

För att hänvisa till en krediterad källa så står köttproduktionen idag, enligt FN:s rapport Livestock's Long Shadow, för ca 18% av utsläppen av växthusgaser. I denna beräkning har man försökt få med så många som möjligt av de miljöfaktorer som köttproduktionen inbegriper så som jordbruk, industri, transporter etc. Men man kan omöjligt ha fått med allt i form av transporterna till alla platser och industrier som köttproduktionen inbegriper, energin som går åt för att få upp oljan, till att bygga infrastruktur, till att ta hand om avfall, förpackningar till kemikalier och mycket, mycket annat... Sen är det i stort sett omöjligt att räkna in alla de för klimatet negativa återkopplingseffekter som djurproduktion med avskogning, erosion och annat orsakar. Djurproduktionen är en skenande klimatbov. Och de där 18% procenten handlar enbart om djurproduktion. Plocka då sedan in resten av det konventionella jordbruket.

Att slå ett slag för kostomläggning, och att framhålla miljövinsterna i att få in det gröna (och ut med det röda?)i maten är viktigt av flera skäl. Koldioxid, även om det visserligen släpps ut ofantliga mängder, är en ganska så "svag" växthusgas, jämfört med andra. Metan och dikväveoxid är emellertid långt starkare. En metanmolekyl har mellan 30 och 40 gånger större förmåga att absorbera värmestrålning, medan dikväveoxiden är hiskeliga 300 gånger mer kraftig i detta hänseende. Och gissa var dessa gaser till största del har sitt ursprung? Ja, i djurproduktionen. Vad som vidare är intressant, och något deppigt, fast ändå uppmuntrande (en paradox), är att cykeln hos dessa två starka växthusgaser är kortare än hos koldioxiden. Den koldioxid som släpps ut idag kommer att finnas i atmosfären i ungefär hundra år (och kommer således att göra att vi får dras med klimatproblemen ett tag) medan exempelvis metanets cykel enbart är ca 8 år. Innebörden av detta är att vi med kraftigt minskande metan- och kväveoxidutsläpp mycket snabbare kan minska mängden växthusgaser i atmosfären.

Träd suger. I alla fall koldioxid.

Som råkostare tycker jag vidare att man kan slå sig på bröstet eftersom man i de flesta fall dessutom äter vildväxande, trädväxande och väldigt sällan sådant som växer på stora energikrävande extensiva jordbruksmarker. Att med sina kostval uppmuntra till plantering av träd (frukter av alla de slag), så kan man i bästa fall agera koldioxidsänka. Och man kan köra sin torkugn och mixer med gott samvete eftersom man skippat ugnsbakad oxfilé.

Sen, för att sticka ut hakan och få folk att tänka till vill jag länka till en rapport som diskuterar och väger valet av närproducerad mat gentemot valet att äta vegetariskt, eller snarare veganskt. På senare tid har den närproducerade maten fått allt större utrymme som det mest miljövänliga valet, något som jag starkt uppmuntrar. Självklart ska vi försöka få tag på lokal mat, men rapporten visar att det oftast ger en mycket större miljöeffekt att förändra kosten och dra ner på animaliska produkter, än att äta "som vanligt" men närproducerat. Nu ska det tilläggas att rapporten skildrar amerikanska förhållanden och att det som marknadsförs som "närproducerat" i Sverige ofta också går hand i hand med ekologiskt och inte allt för sällan vegetabiliskt. Men kontentan är ändå att energiåtgången och utsläppen av växthusgaser vid produktionen av animaliska livsmedel är så stor att man till och med, trots att det innan nämnda skulle vara lokalt, kan äta en importerad grön diet och göra skillnad. Ni kanske har hört det förut - köttätaren på elmoppe är sannolikt en större miljöbov än veganen i stadsjeep.

Och NEJ, jag har inga planer på att skaffa en sådan.

Auf wiedersehen! (rätt stavat?)

PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.