100-inläggs-jubileum!

Vilda: Vad är väl mer höstigt än att sitta i en bil, regn och grått utanför, och sätta på sitsvärmaren. Österlen tappar sina färger, och vi, som mitt i flyttar hit och företagsplanering dit, inte hann få någon särskild bränna i år heller har blivit bleka som lakan (det märks på att det inte längre finns så många bilder på oss som vi har lust att lägga upp på bloggen :-)). Som tur är ger vi inte upp kampen för att bli sköna på det gröna utan laddar oss på stora sallader till lunch och råpasta till middag. Och ikväll, efter att ha gått igenom leverantörslistor och bokönskemål, ska vi fira en speciell grej.

Röd linssallad med palsternacksris och avokadodressing

I helgen var vi i Malmö och träffade några råskåningar (eaniegreenie och Jenny) på Astrid och Aporna kök. Min far satt och berättade om sin förvandling medan jag sprang upp och ner med Vilgot på axeln/ vid bröstet/ till toaletten och när jag fick hjälp av moffa Johan tyckte min kära dotter att det var lämpligt att köra foten i huvudet på mig medan jag försökte äta upp min linssallad med avokadosås. Jag blev minst sagt avundsjuk på pappa. För de av er som har följt hans blogginlägg här vet ni redan lite grann av de fantastiska resultat han uppnått. 12 kilos viktnedgång, slutat snusa efter 40 år, känner sig piggare än någonsin. Han livnär sig bland annat på att dela ut tidningar och han har förkortat tiden det tar från två timmar till en och tjugo. Det är alltså fyrtio minuter kortare! En tredjedel kortare!

Vilda Rosenblads hemlighet

Hur som helst fick det mig att tänka. Varför känner inte jag mig inte tio år yngre (vet inte om jag hade velat vara tvåbarnsmamma vid 19-årsålder iofs)? Varför har inte jag slutat snusa och börjat dela ut tidningar fyrtio minuter snabbare än innan?

Därför att dieten räcker bara så långt: -------. Jag har blivit av med alla diffusa symptom som tidigare plågat mig. Från ett tidigare inlägg erinrar jag mig att dessa symptom tog sig yttryck som:

Ständig huvudvärk

Trötthet

Slem i halsen

Ömmande muskler

Ömmande leder

Ömmande hudpartier

Smärtstimpulser

Slitet hår

Otrevligt resultat i toaletten

Lättirriterad

Allmänt obalanserad

Tendens till nedstämdhet

Jag glömde då att skriva om magkatarr, stressmage och sura uppstötningar samt torra hälar och åksjuka (när man väl börjar tänka på hur dåligt man mått tar det aldrig slut).

Johan Rosenblads hemlighet

MEN! Att inte vara sjuk, eller att vara symptomfri, betyder inte att man är så hälsosam som man kan bli. Att leva ett stressigt liv, inte träna, inte stänga av datorn och ta tid åt sig själv och

varandra hindrar en från att uppnå det där optimala resultatet. Det som lockat en till det råa livet från första början.

Imorse, efter att jag lagat fikongröt åt Charlize, gick jag och la mig igen och alla tre sov till nio. När Erik gått upp med Vilgot bad jag om att få sova lite längre, min kropp har bönat och bett om lite sömn nu under hela helgen. Det är inte det att jag inte sover, det är sömnkvalitén och det att jag sliter på mig själv och måste kompensera lite grann. Så jag sov till halv elva. Hade jag haft samvete att göra det hade jag sovit ännu längre.

Men hur ska jag få tid att slappna av? Hur gör ni? Har ni några trick som inte tar någon tid och som man kan göra samtidigt som man bär på en bebis?

Men till trevligare saker. En viss anonym läsare röt i telefonen idag: "Vad hände med bloggen?" och syftade på att vi inte skrivit under helgen. Då denna anonyme person också är den mest lämpade för att förstå varför kraften brustit i detta hänseende kan jag tycka att påhoppet var lite väl hårt men tröstar mig med att jag kan spela ut ett trumfkort.

Redo att brista ut i dans

Jag skrev inget i helgen för att detta inlägg är inlägg nummer 100!!! Så jag drog mig in i det sista för att skriva någonting av det bästa jag någonsin hade skrivit och ge det bästa receptet jag någonsin improviserat ihop, fota fyrverkerier och människor som blåser i tutor (eller vad de heter) och serpentiner gjorda av zucchinipasta färgad i rödbetsjuice.

Nu blev det inte så. Det där bästa kommer någon gång snart, jag lovar. Men ett recept blir det i alla fall.

Carob- och lingonglass med paranötsrippel (2 godissugna)

Världens bästa mjukglass

3,5 frusna bananer

1 dl mandelmjölk

1 msk kokosolja

1 dl carob

1 msk kanel

1 dl hackade paranötter

1 dl frusna lingon

Kör mandelmjölk tillsammans med kokosfettet (om man har ner kokosfett direkt i glassen fryser den till små bitar vilket kan vara trevligt i sig men då ska man se till att riva ner den så det inte blir stora klumpar). Mixa frusna bananer med mandelmjölk, carob och kanel. Smaka av. Blanda i paranötter och frusna lingon men spara några för dekor.

Smälter snabbt!

Eriks tips (hört från Raw vegan radio): testa att använda mandelpulp flera gånger. Samma pulp sägs kunna användas upp till sex gånger och fortfarande ge en helt okej mjölk. Ekonomiskt och bra...

PS: köp härliga superfoods, raw food-produkter och annat mumsigt, ekologiskt och braproducerat på vår trevliga sida råvarubutiken.